LifeOnSecondFloor

VI fotograferar, min man och jag. Vi fotograferar det mesta som kommer i vår väg.

 

Perioder har vi ägnat oss väldigt mycket åt det som kallas gatufoto (eller streetphotography om man ska vara lite internationell). Gatufoto handlar inte enbart om att fotografera folk på gatan utan att försöka hitta en berättelse. En skylt kanske speglar något som reflekterar vad människan på gatan ägnar sig åt. Två människor, kanske utan vetskap, interagerar på ett sätt som skapar en intressant bild.

 

Vi har fotograferat bröllop, gjort familjefotograferingar, porträttfoton och fotograferat lokaler. VI fotograferar vårt mirakel i parti och minut. Och vi har väldigt kul när vi leker med våra kameror.

 

Ibland när vi är ute med bilen på kortare eller längre resor så har vi en förkärlek för att köra små vägar. Det är betydligt roligare än att köra de stora motorvägarna. Ja det tar längre tid men resan i sig blir en upplevelse och inte enbart en transportsträcka. Och det är på dessa små vägar vi hittar ödehus. Hus som lämnats vind för våg och som står där intill vägen som leder ingenstans.

 

Dessa öde hus ska man behandla med vördnad och respekt. Det finns någon någonstans som kanske inte längre kunde ta hand om huset och flyttade därifrån. Eller någon som inte lever längre och vars anhöriga lämnade huset som det var. Det finns säkert lika många skäl till varför husen är öde som husen själva. Och varje gång jag stöter på ett sådant hus blir jag vemodig för jag är helt övertygad om att husets förfall är någons sorg.

 

Vid ett tillfälle hittade vi ett badhus - ett litet hus som varit byns hus dit man kunde gå och bada i badkar. Det stod där helt intakt och oförstört med nyckeln i låset. Vid ett annat tillfälle hamnade vi vid ett bruk där det fanns en hel gata med öde villor. Många har varit där och fotograferat den där gatan men badhuset har nog inte lika många hittat.

 

Det är kontraster det där med att fotografera folk på gatan och att fotografera öde hus. Perioder gör vi det ena och perioder gör vi det andra. Oavsett vilket så handlar det om respekt för människor och respekt för människors egendom. Och just det där lilla ordet respekt är något vi försöker ha med oss när vi fotograferar (och i övrigt också), min man och jag.