Könsbyte

Jag var på ett stort varuhus i Stockholm idag. Och precis som på många andra ställen har man kundkort där. Kundkort där man samlar poäng. Poäng som sedan genererar rabatter, checkar och lite annat. Och när jag var på varuhuset gjorde jag det som man brukar göra - jag shoppade.
 
Väl vid kassan så lämnade jag fram mitt ID-kort så att de skulle kunna registrera mina poäng. Då händer det... då säger kassörskan. "Du har din mans kort?"
Jag förstod inte frågan och innan jag hann svara sa hon "Eller heter du Chris? Guuuuud va coolt" (Jag antar att hon såg att bilden på ID-kortet inte var någon mans)
 
I lördags satt en kollega till mig och tog ett glas vin med grannen. Grannen hade av olika skäl sökt någon och ärendet hade hamnat hos mig. Jag mailade när vi inte fick kontakt per telefon. Och nu pratade grannen med kollegan om den manlige kollegan som sökt henne. Den manlige kollegan var alltså jag. Min kollega kunde avstyra missförståndet.
 
Enligt uppgifter jag fått heter 512 kvinnor som jag men nästan dubbelt så många män 942 stycken. Inte så konstigt då om man tar lite fel.
 
För något könsbyte handlar det inte om.
 
 

Kommentarer:

1 Gunilla:

skriven

Kul! :)

2 Stefan:

skriven

Ibland är det inte lätt! Får mig att tänka på om Glenn Hysén skulle gifta sig med skådespelerskan Glenn Close. Då skulle båda heta Glenn Hysén : )
Dom behöver inte hålla reda på varandras rabattkort. Smidigt!

Svar: Det där var kul! Kanske inte helt smidigt i alla lägen dock
Chris och Jonas

3 Nett:

skriven

Kan tänka mig att det blir en del missuppfattningar. Liksom det är med mig, jag har ett mansnamn som efternamn :)

Svar: Ahhh spännande.
Chris och Jonas

4 Scaniatjejen:

skriven

Haha du berättar roligt! Kan tänka mig att man kan bli lite less på missförstånden ändå.=) Hade en kollega som heter Christel och hon fick hela tiden höra: "Va, Christer?!"

Svar: Ja tänk vad våra egna tankar styr vad vi tror och hör
Chris och Jonas

5 Kari:

skriven

Hah. Jeg heter Kari. I Finland er det et mannsnavn. En gang vi var på mc-treff i Finland - fikk jeg beröm - for jeg var den eneste kvinnen på treffet med mannsnavn.

Svar: Ahhh Kari - ja det kan ju vara både och det också.
Chris och Jonas

6 Hanna:

skriven

Haha, jag som med spänning klickade på länken och såg fram emot att läsa om en jättespännande resa om könsbyte :-) När jag var i 9-10 års åldern gillade jag att klippa håret riktigt kort, det var bara jag som gjorde det av alla tjejerna i klassen. Då var det många som trodde att jag var en kille. Får väl ta det som en ära, männen styr ju världen... tyvärr...

Svar: Ledsen att göra dig besviken. Det hade kanske varit mer spännande än min lilla historia
Chris och Jonas

7 Margareta:

skriven

Det här tyckte jag var lustigt och inte för att du råkar heta Chris, vilket jag tycker att de flesta i dag 2014 borde veta att det faktiskt är ett namn som både kvinnor och män har. Jag förundras också över att någon som ser ditt personnummer, på ID-kortet, inte ser skillnaden (och kan) mellan ett kvinnligt och ett manligt sådant? Allmänbildningen, vart tog den vägen? Men att ha ett sådant spännande och vackert namn ger dig tydligen också en hel del roliga kommentarer. Det skulle jag kunna leva med.

Svar: Jag tror inte man ser på personnumret på det sätt du säger om man inte jobbar med frågor som är relaterade till detta. Dock kunde man ju se på fotot att det var samma person som stod framför kassan. Och det var väl det hon såg..... när hon insåg att det var mitt namn.
Chris och Jonas

Kommentera här: