LifeOnSecondFloor

Vi åker tåg varje dag. Ja, i alla fall varje vardag. Om man ska vara riktigt petig så kan man undanta semesterdagar och lite andra strödagar men annars så åker vi tåg varje vardag.

 

VI vandrar ner till tåget i ur och skur, i regn och rusk, i snö och tö. Ibland i vackra soluppgångar och ibland såna där dagar då man helst dragit täcket över huvudet och bara stannat inne.Och vi vet att det tar 12 minuter från det att vi stänger vår dörr tills dess att vi nått perrongen. Ni vet den där perrongen med den vackraste utsikten.

 

Att pendla mellan Gnesta och Stockholm är en livsstil. Man gör ett val att bo på den där lilla orten på andra sidan Stockholms länsgräns för att få njuta av naturen, av stillheten och av att bli igenkänd inne på ICA. Pendlandet blir ett sätt att leva. Det är på pendeln man idkar en del av sitt sociala umgänge. På morgonen står man med morgongänget och pratar väder och vind. På kvällen stöter man ihop med andra personer eller möjligen samma och pratar om ditten och datten och emellanåt löser man världsgåtorna.

 

Det är ett sätt att leva - det där pendlandet. Och vi väljer att se resorna som en del av våra liv. Kanske vi sover en stund, läser en bok, funderar över livet eller skrattar bort en stund med några goda vänner. Vi åker tåg varje dag men resorna är inte en transport från A till B utan det är en del av hur vi valt att leva våra liv.