Stöldgods

Det här med att skilja på mitt och ditt är inte alltid så lätt. (Och redan där hör jag några fnysa, några andra utropa något som liknar en svordom och ytterligare några gapar stort) Men jag menar faktiskt allvar. Det är inte alltid så lätt.
 
Jag och min man fotograferar en del. Ska jag vara ärlig så fotograferar vi emellanåt en hel massa. Vi lägger upp en del av våra bilder på Flickr. Och på Flickr kan man se en hel del statistik. Det gör att man kan se om vissa bilder visas extra mycket och det gör att man också kan se från vilka källor som besökarna kommer. Ibland är det okänd källa och det var med anledning av denna okända källa som jag bildgooglade en av våra bilder. Varifrån kom alla besök? Vi hittade bilden på en kommersiell sida och insåg att det inte var därifrån besökarna kom för de hade inte länkat till oss. Den källan som länkade till oss hittade vi inte men vi hittade alltså en sida som använde vår bild.
 
Ett litet meddelande dit och bilden försvann fortaren än kvickt
 
Detta har hänt mer än en gång. Alltid lika irriterande att man inte frågar innan man använder bilden. Men jag tror det råder en stor okunskap om vad man får och inte får göra med bilder man hittar på nätet. Hur många gånger har jag inte sett bloggar som skrivit att de "lånat" bilden från xxx. Det handlar inte om att man inte kan skilja på ditt och mitt utan det handlar om okunskap.
 
En annan bloggare skrev häromdagen om bildstöld.
 
Nedan en av bilderna som just nu har oförklarligt många besök. Det är en gammal bild. Den hittade vi också på en sida som inte länkat till oss. Där hade den över 5 000 visningar. På vår flickr har den strax under den siffran. Men varifrån besökarna kommer just nu vet vi inte.
 
 
Kategorier: Blogg100, Personligt;
Taggar: blogg100, stöld, bildstöld,, colorful people, flickr, parifoto, stöldgods;

Kommentarer:

1 Tuss:

skriven

Det ÄR jättesvårt! Jag gör så, att om jag vet var bilden kommer ifrån, så ber jag lov. Bildgooglar man så finns det ju tusentals bilder och inte alltid något ursprung. Men ja, bilder "stjäls" till höger och vänster även om det inte är illa ment.
Sen kan jag ha lite åsikter om street photography också men det är en annan sak.

Svar: Ahhh den där saken om street photography vill jag gärna höra. Det är omtvistat
Chris och Jonas

2 Laura:

skriven

Det där men okunskap är vanligt. Människor tror att bara för att det finns till allmän beskådan så är det fritt fram att "sno" det. Därför tycker jag att barn/ungdomar borde utbildas om vad som är OK och vad som inte är det ute i cyberrymden :)
Ha en fin kväll!

Svar: Du har så rätt... men inte bara ungdomar utan alla borde nog få en liten genomgång.
Chris och Jonas

3 Fredrik:

skriven

Jo, det är surt och finns i praktiken inte så mycket att göra heller. Visst skulle jag (och alla andra drabbade) kunna skicka fakturor och driva rättsprocesser kors och tvärs för att hävda rätt men i slutänden blir det sällan något av det ändå. Skulle ett stort företag sno mina bilder (som om det skulle hända) skulle jag nog överväga att försöka skaka fram lite pengar från dem, men nu är det mest "Misslyckade foto-Steffe" som kopierat artiklar till sin blogg och då är det inte värt det, Steffe är inte värd min ilska.

Så brukar jag tänka i alla fall. :)

Svar: Det är ju inte hela världen utan mer en markering.
Chris och Jonas

4 Susanne Hultman:

skriven

Jag brukar inte bry mig så mycket om det är någon privatperson som tar bilder utan att ange mig som fotograf enligt den Creative Commons-licens jag satt som villkor - inte nu längre för jag orkar inte helt enkelt. Är det däremot ett företag som tagit någon bild brukar jag maila och påpeka vad som gäller. Ibland plockas bilden bort, ibland händer ingenting, ibland får jag en ursäkt och en enda gång har jag kunnat skicka faktura (har F-skatt numera). Det värsta jag råkat ut för är ett företag vars ägare svarade något i stil med att den bilden inte betydde något för honom, men ändå lät den ligga kvar. Har inte gjort något åt det. :(

Svar: Man får välja sina strider. Och vi blev i ett läge erbjudna utrymme på en stor nättidning för att de hade tagit vår bild olovandes och detta efter att de tagit bort bilden. Vi nyttjade aldrig erbjudandet utan var mest nöjda med att de tog bort den.
Chris och Jonas

5 Tuss:

skriven

Angående street photography tänker jag lite på det ofrivilliga deltagandet. Vill personerna på bilden vara med? Tillfrågas dom alltid? Tänker också på risken att få med människor med dold identitet.
Rent estetiskt gillar jag däremot street photography skitmycket!

Svar: Jag förstår vad du menar. Och vi gör ju alla våra val. (tror vi skulle behöva ett långt samtal om detta). När jag fotograferar på stan står jag sällan gömd och jag håller mig till den lag som faktiskt finns. Men om någon ber mig radera en bild så gör jag det (har hittills aldrig hänt), om jag ser någon människa som jag upplever vara utsatt pga av det ena eller andra så kommer bilden aldrig att tas och om jag upptäcker det i efterhand kommer bilden att raderas. Det handlar om mina egna etiska regler i första hand och lagens regelverk i andra hand. Och nej jag frågar inte människor. Det händer men oftast inte. Och risken för att någon med skyddad identitet kommer med på bilderna finns alltid. Men möjligheten att be mig radera bilden finns också. Vi som fotograferar får samverka med dom människor vi förevigar.
Chris och Jonas

Kommentera här: