Sjung
Tillhör du dom som mimar när det blir allsång, födelsedagssång eller någon annan sån där happening där helt plötsligt en grupp människor ska sjunga tillsammans? Eller kryper du iväg längs väggarna och skyller på ett hastigt toalettbesök, ett viktigt telefonsamtal eller plötslig yrselatteack?
Kanske tillhör du den andra gruppen som glatt inleder sången och som gärna sjunger både en och två verser till även om alla andra tröttnade efter den första. Är du den där personen som föreslår att ni ska ha karaokesång på parmiddagen, som sjunger med i alla Allsång på Skansen låtarna och som sitter på kontoret och sjunger högt till musiken du har i hörlurarna?
Fanns det någon lärare någonstans i barndomen som faktiskt bad dig hålla tyst när de andra sjöng "Den blomstertid nu kommer" på skolavslutningen? (Ja såna har man ju hört talas om) Eller uppmuntrades du att sjunga för att du har så vacker sångröst?
Jag har mött många personer som faktiskt håller tyst i alla allsångs-sammanhang och som också tycker det är jobbigt när detta sjungande sätter igång. För att någon eller några någon gång någonstans intalade ett litet barn att det inte dög. Att sången inte var bra nog. Att det nog var bättre om vederbörande höll tyst.
Tänk vad vi faktistkt kan påverka ....
Kommentarer:
2
Jess:
Jag sjunger gärna, men det är svårt att få någon att uppskatta det hihi
Svar:
Chris och Jonas
skriven
I lågstadiet blev jag dömd som en elev helt utan musikalisk begåvning och det satt djupa spår under resten av skoltiden.
I senare tonåren hyrde jag en lägenhet där det stod ett piano som gjorde mig nyfiken på hur melodier kunde tas ut genom att lyssna på varje tangent. Jag plockade ut många låtar och började sjunga till.
I tjugoårsåldern gick jag med i en liten sånggrupp som även uppträdde offentligt och jag sjöng t.o.m. solo.
För mina barn sjöng jag alltid när de var små och de somnade till mina vaggvisor. Fast den yngste, som nu är 18, ber mig numera vara tyst när jag tar ton.