Tystnad

Häromkvällen träffade jag en man på en tillställning. Vi pratade en stund och han berättade om tystnaden. Det var en sorglig historia som fick mig att fundera över just det där som är bland det värsta som kan drabba oss - tystnaden.
 
Tystnaden när någon inte längre finns där. När rummen ekar tomma och ingen svarar när du ropar.
 
Tystnaden som uppstår när någon kommer in i ett rum. Den vill väl ingen uppleva. Den där tystnaden som gör att den som kommer in hamnar utanför oavsett vad samtalsämnet innan just varit.
 
Och tystnaden när samtalet inte besvaras eller sms inte får något svar.
 
Tystnaden som skär som knivar i själen.
 
 

Kommentarer:

1 Anonym:

skriven

Oj vad fint skrivet och så sant. Din text berörde mig mycket och jag tänker på nära och kära som oftast möter tystnaden./Anna

2 Stefan:

skriven

Dina ord tog tag i mig! Som en motpol kan tystnaden vara något av det bästa som finns i rätt sammanhang. När man är med sin partner eller någon vän och det är helt ok och naturligt att vara tyst, underbart!

Svar: Tystnad kan vara fantastiskt men också fruktansvärt.
Chris och Jonas

Kommentera här: